Angkor - Plundrad skönhet i kamp mot tiden |
|
| Bengt Albons - Dagens Nyheter 19 februari 2000 | |
| http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=538&a=1527&previousRenderType=2 | |
| De vackert uthuggna stenstatyerna står på rad i en av Angkor Vats gallerier. Några har buddismens brandgula mantel över axlarna. Luften är tung av rökelse och munkar rabblar böneramsor. Friden störs bara av att statyerna saknar huvuden, de är halshuggna. De världsberömda templen kring Angkor har fått lida med Kambodjas befolkning. Aldrig har plundring och vandalisering varit värre än under och efter de senaste 30 årens blodiga krig. Inte ens den nyvunna freden har fått stopp på de giriga plundrare som fraktar sitt ovärderliga stöldgods till omvärldens samlare. - Det finns över tusen gamla tempel utspridda i Kambodja. Vi har inte resurser att bevaka dem, säger Young Chantha, som är biträdande chef för restaureringen av Angkortemplen. Det är bara de största turistattraktionerna Angkor Vat och Angkor Thom som övervakas av militära vakter. Här har plundringen stoppats, men naturen sliter hårt på dessa nästan tusenåriga tempel. FN-organisationen Unesco har förklarat templen som en del av det världsarv som ska skyddas och bevaras. Flera länder, främst Frankrike och Indien, men också Italien, Japan och USA, bidrar till restaureringen. Men det är en kamp mot tiden, på flera ställen är det risk för ras. - Unesco har byggt lagerlokaler vid konservatoriet och vi har kunskapen och arbetsstyrkan, men vi saknar pengar till det mesta av den restaurering som behöver göras, säger Young Chantha. Han berättar om plundringen av templet Banteay Chhmar nära gränsen till Thailand i början av året, kanske det värsta illdådet mot Kambodjas gamla tempel någonsin. Lokala militära styrkor omringade templet och körde bort lokalbefolkningen. Med tryckluftsborrar bröt de loss det drygt sjuhundraåriga templets basreliefer där historieberättelser huggits ut i sten. Tillsammans med omkring 500 statyer fraktades hela reliefen, med undantag för en bit soldaterna inte lyckades få loss, till Thailand i 117 delar lastade på lastbilar avsedda för boskapstransporter. De ansvariga är enligt Young Chantha höga officerare i regeringsarmén som vill berika sig "genom att mörda vår kultur och sälja den till människor i Thailand som också vill döda khmerkulturen". Han har gott hopp att få tillbaka det rövade från Thailand, där det tagits i beslag. Han säger sig också tro att förövarna kommer att gripas och dömas. - Vi vet vilka de är, säger han. Ända sedan de återupptäcktes i mitten av 1880-talet har templen i och kring Angkor utsatts för plundring. En fransk expedition plockade med sig 70 skulpturer hem till Frankrike i slutet av 1800-talet. 1924 greps den kände franske författaren André Malraux med omkring 20 skulpturer han stulit. Det hindrade inte att han så småningom blev fransk kulturminister. Sedan dess har skulpturer och avhuggna huvuden varit eftertraktade objekt för samlare i de rika länderna. Unesco har försökt stoppa handeln genom att skicka ut varningar till seriösa auktionsfirmor. Mindre nogräknade antikhandlare i Bangkok gör dock fortfarande goda affärer med stöldgods från Kambodja. Alla sidor i de krig som började 1970 och tog slut först i början av förra året har plundrat och profiterat på templens stenskatter. Den extrema kommunistregim som tog makten 1975 och drevs ur huvudstaden Phnom Penh 1979 smugglade tonvis av skatter till Thailand för att finansiera vapenköp under det inbördeskrig som följde på Vietnams invasion. Sedan början av förra året har 40-50 ton stulna skulpturer transporterats från de områden de så kallade Röda khmererna kontrollerat till konservatoriet nära Angkor Vat. Jag har själv sett en del av dessa statyer i trädgården till den lyxvilla som Röda khmerernas nu fängslade militärchef Ta Mok hade. När 61 statyer från hans samling räddats varnade Kambodjas kulturminister för att stölderna fortsätter och att Kambodjas nationella arv stegvis går förlorat. Under den tid Röda khmererna hade makten i hela Kambodja förstördes också tusentals vanliga pagoder och enorma konstvärden gick till spillo. När jag besökte Angkor 1980 ansåg den dåvarande konservatorn Keo Pich att Röda khmererna utsatt Angkor för vandalism. Bland annat hade de använt omkring tusen Buddhastatyer i trä till bränsle vid matlagning. Under den tiden försvann också hela Angkors arkiv i huvudstaden Phnom Penh. Soldater använde arkivens papper till att rulla cigarretter. En stor del av stölderna skedde också under de drygt 10 år mellan 1979 och 1989 som Kambodja var ockuperat av Vietnam. Vietnameserna anklagas för att ha stulit enorma konstskatter. Under den tid vietnameserna kontrollerade konservatoriet försvann enligt konservatorn Keo Pich en stor del av de 2.000 stenstatyer som fanns där. Resten halshöggs och huvudena smugglades ut på konstmarknaden. Men trots plundring och vandalisering är huvuddelen av själva templen intakta och de skickligt uthuggna stenrelieferna orörda. Det är inte mycket i världen som kan mäta sig med skönheten här. Ingenstans finns heller ett större tempel än Angkor Vat, ett byggnadsverk i samma storleksordning som Keops pyramid i Egypten. Här finns tillräckligt att se för rundvandringar i veckor och månader. Men de flesta nöjer sig med ett par dagar. Den som åker till Sydostasien utan att besöka Angkor har missat regionens och några av världens största sevärdheter. Angkor Vat byggdes mellan 1113 och 1150 som begravningsplats för kung Suryavarman II, som betraktade sig som inkarnationen av den hinduiske guden Vishnu. Templet symboliserar himlen på jorden och ligger centralt i ett tempelområde som är större än Stockholm med 72 tillgängliga tempelbyggnader. Flera av dem väl så vackra, men inte lika stora, som Angkor Vat. De byggdes under den storhetstid i khmerernas (kambodjanernas) historia som kallas just Angkorperioden och som varade från 802 till 1431. Perioden inleddes med att kung Jayavarman II utropade sig till universums härskare och avslutades med att styrkor från grannlandet Thailand drev bort khmererna från deras religiösa storverk. Khmererna var uttröttade av expansions- och försvarskrig, enorma tempelbyggen, slaveri och bevattningskonstruktioner. Under storhetstiden var Angkor världens största stad med som mest en miljon invånare och Angkor ett rike som sträckte sig ut över dagens grannländer Thailand, Burma, Vietnam, Laos och Malaysia. Angkors historia skildras i reliefer uthuggna i sten i gallerier som löper kring hela Angkor Vats grundmur. De täcker där en yta på konsthantverk som en gång var målat i guld och rött. I religiösa bilder skildras himmel och helvete. Det profana jordelivet domineras av krig där härarna anförs av kungar och generaler ridande på elefanter och hästar eller transporterade på vackert snidade krigsfartyg. Men även mer vardagliga sysslor som fiske i den närliggande sjön Tonle Sap, Kambodjas livsnerv, liksom jordbruk och uppfödning av krokodiler avbildas på de skickligt huggna relieferna. Senare historia skildras i reliefer på Bayontemplet i Angkor Thom ("den stora staden") i närheten. På detta tempel från början av 1200-talet är historieberättelserna mer sedelärande och khmersoldaterna än mer tappra. Vart och ett av templets torn domineras av fyra jättelika ansikten uthuggna i byggnadsstenarna. Enligt mytologin är det guden Lokevaras milda och barmhärtiga ansikte som blickar ut i de fyra väderstrecken, men samtidigt kung Jayavarman VII som bevakar sina undersåtar. Mindre kända tempel, som Ta Phrom, är till stora delar övervuxna av jättelika träd. Andra är raserade. Besökare rekommenderas att också söka sig bortom de stora templen för att uppleva förfallets bedagade skönhet, fåglarnas sång, cikadornas gnissel och apornas tjatter. |